Familjeexperten: Hur hanterar jag ”bebissvartsjuka”?

Fertilitetsbehandling innefattar upp- och nedgångar och floder av känslor. De är inte alla vackra eller lätta för antingen dig själv eller andra att hantera. En av dem kan vara bebissvartsjuka.


This article is also available in:

English,

Dansk,

Norsk


Skrevet af:

Ninna Koefoed

28. november - 2021


Vi upplever att svartsjuka är en ful och skamlig känsla, men det är ändå en ganska naturlig känsla för många som befinner sig i behandling. Ninna Kofoed från föreningen RO ger här några råd om hur man handskas med svartsjuka.

En av de fina sakerna med att befinna sig i fertilitetsbehandling, om man kan tänka så, är att det finns ett gemensamt språk mellan dem som antingen har varit eller är i behandling. Vi vet vad man menar och man kan prata om vad som helst – även med en främling, om vi bara vet att de tidigare har varit i behandling. En gemenskap kan uppstå som för någon är nyckeln till överlevnad, och även om du till en början inte alls vill vara en del av ”familjen” är det ändå viktigt att ha någon att vända sig till – någon som har samma referensramar. Särskilt när vi behöver omvandla de något mer ”förbjudna känslorna” som kan uppstå längs vägen.

En av dem är den vi dyker in i nu. Men låt mig fastslå något först... Inga känslor är förbjudna! De kan kännas förbjudna, eftersom de uppstår i situationer som vanligtvis måste vara rena och glada. En av de känslor du kan uppleva är bebissvartsjuka och det kan vara svårt att veta hur man ska hantera det.

Om skribenten

Ninna Kofoed. Grundare
av föreningen RO. Hon
och hennes man har gått
igenom ett och ett halvt år
av fertilitetsbehandling för
att få sin dotter.

Bebissvartsjuka kan uppstå när du på en promenad ser den ena gravidmagen eller barnvagnen efter den andra. Och du kan stirra dig blind! Det är som när man köper en ny bil. Har du bestämt dig för att köpa en Skoda så ser du Skodabilar överallt. Du kanske föreställer dig att det istället var du som körde din egen barnvagn. Du kanske har en partner som känner samma gnagande svartsjuka. Kanske ger ni varandra en blick eller tar tag i varandras hand... Oavsett, önskar du att du inte var svartsjuk.

Vi är upptagna med att svartsjuka är en ful och skamlig känsla. Kanske känns svartsjuka pinsamt, fel, kanske dumt, men det är ganska naturligt för många i behandling. Det bör du veta.

När vi önskar oss det vi inte kan få

Jag vill påstå att de flesta av oss ser det som en självklarhet att vi kan få barn.

Under våra unga år tänker vi inte på det faktum att vi kanske måste bidra till statistiken över de ofrivilligt barnlösa. Vi lever som vi vill och känner oss odödliga. Därför slår det ännu hårdare när vi måste arbeta med insikten att vi kanske inte kan få barnen vi drömt om. Det sätter igång den största existentiella krisen i oss, för vad är livet utan barn om det är det man drömmer om? Man måste uppfinna sig själv och sitt liv på nytt.

Allt beror på känslorna vi har, vilket är anledningen till att det också är helt naturligt att vi känner allt på hela spektrumet. Sorg, svartsjuka och förhoppningsvis också lycka på sikt. Men att få barn är något för det vackraste, renaste och heligaste vi kan göra. Det är faktiskt ett litet mirakel – oavsett om det händer med eller utan hjälp. Och det är därför bebissvartsjuka känns så frustrerande, för drömmen är ju så ren. Och i verkligheten är det inte någon annans barn vi vill ha, det är våra egna.

Men hur skiljer man på alla känslor? Hur vänder man något som är mörkt, svårt och kanske pinsamt? Hur hittar man en väg till att bli mer öppen, ärlig och trogen mot sig själv – och sårbar?

”Jag önskar att jag var mer glad för din skull... ”

Kan man avlägsna sig från situationer där känslan kan uppstå? När du når en viss ålder konfronteras man oftare och oftare med andras graviditeter eller barn. Bland kollegor, syskon och vänner. Det är nästan omöjligt att undvika. Kanske tycker du om att involveras i dina vänners glädje och tankar om framtiden, även om ett litet avstånd kan också börja smyga in. Å ena sidan är avståndet trevligt – eftersom det kan vara det enda man kan överblicka i situationen. Avståndet kan vara den ”enkla” lösningen, snarare än konfrontationen. Men å andra sidan vill önskar du inget annat än att vara en del av gemenskapen. Både gemenskapen bland vännerna och moderskapet.

Avstånd och distans skulle jag nästan kalla för farligt. Avstånd kan vara bra och det kan nästan bli nödvändigt för dig att dra dig undan stundvis. Men det får inte ta över. Det kan sluta med att du känner dig isolerad och utesluten - oavsett om du själv har valt det eller om dina vänner tillåter det som en (missriktad) hänsyn. Var noga med att göra klart för dina vänner att du behöver utrymme i relationen i små stunder i en tid då det är svårt. Att det är dina känslor som är i vägen, och att de kräver extra utrymme ibland. Och kan du, så var ärlig mot dem. Det kan stärka er relation – inte för att det är ditt ansvar. Men de önskar dig nära, och de kommer oftast att tycka om att hitta vägen tillsammans med dig.

Om jag ska vara ärlig själv, så var jag oftast otroligt avundsjuk på mina vänners graviditeter, och jag önskade att det var jag. Inte på deras bekostnad, men ändå inte på min egen heller... Det kan vara enormt svårt att behöva ta hänsyn till andras glädje i sin egen stora sorg.

Hur bär du på motsägelsen i din egen sorg och andras glädje?

Du måste först och främst lyssna på din egen kropp och sinne. Du måste vara trogen mot dig själv, lojal mot dina känslor och inte försöka att ta hänsyn till andra innan du tar hänsyn till dig själv. Dina känslor är inte dina nära och käras. Dina känslor är dina egna. Det betyder också att dina nära och kära inte kan redogöra för dem, men det kan vara givande för dem att veta var du står så att de bäst kan stötta dig på din resa.

Det kommer att finnas dagar då du kan känna att du har energin att öppna upp och dela med dig av det innersta. Kanske i ett brev, kanske i en konkret situation där det bara känns helt naturligt, eller kanske i ett sms. Men det kommer också att finnas dagar när du behöver ro och tid – dra dig då tillbaka. Det är inte varken eller, och du behöver inte dela med dig bara för att andra ställer krav på det. Det är mycket viktigt att du tar hand om de många olika delarna av dig själv, eftersom du också måste känna dig stark nog att genomgå behandlingen. Välj vem du delar med dig av dig själv till.

Du är inte satt på denna jord för att tillfredsställa alla andra.

Och om du ska kunna finnas här för din familj, för dina vänner och kanske för en partner, då måste du vara finnas här för dig själv först. Du vet, syrgasmasken på innan du hjälper den bredvid dig.

Läs mer om Föreningen RO här

Hämta wawa app i App Store

wawa app är en assistent som vägleder dig genom din fertilitetsbehandling. Här får du verktyg och känslomässigt stöd som ökar chanserna för en lyckad behandling. Vårt mål är att göra en av de svåraste resorna bara lite lättare.

Läs mer

Mental hälsa

Familjeexperten: Hur hanterar jag att vänta?

Väntan. Det är utan tvekan något av det svåraste att hantera under behandlingen. Det är då man verkligen kan känna att man förlorar kontrollen. Men hur kan du vända väntan till något mer positivt?

28. november - 2021

wawa fertility

Skelbækgade 2, 6 sal

København V

CVR: 41507349

Sociala medier

  • Facebook
  • Instagram

Data- och sekretesspolicy