Läkaren: Vad är mina möjligheter att få hjälp om jag vill ha barn?

Vilka regler finns kring att kunna bli aktuell för offentligt finansierad fertilitetsbehandling? Och vad är chanserna till en lyckad behandling, om du eller din partner har fertilitetsproblem?

Skrevet af:

Kristina Mattsson

14. februar - 2022


Ska du och en eventuell partner starta en fertilitetsbehandling? Läs mer här, där vi låter läkaren Kristina Mattsson gå igenom vad du bör känna till.

Kristina er läkare, PhD. ST-läkare inom Obstetrik och Gynekologi, Kvinnokliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund. Hon forskare med särskilt intresse för kronisk sjukdom och infertilitet hos kvinnor, samt hälsoeffekter av graviditetskomplikationer.

När ska jag söka vård?

För heterosexuella par brukar man ge rekommendationen att söka hjälp om man inte har lyckats uppnå en graviditet efter att ha försökt aktivt i ett år. Där förutsättningarna helt saknas för att uppnå en graviditet gäller såklart inte detta, tex där ägg eller spermier saknas helt av medicinska eller sociala skäl.

Man bör söka vård tidigare om man vet att en graviditet kan vara svår att få till utan hjälp. Det kan till exempel vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

  • Du som vill bli gravid är över 35 år gammal.
  • Du som vill bli gravid har mens sällan eller inte alls.
  • Du som vill bli gravid har opererats i magen och det blev komplikationer.
  • Någon av er har haft en tumörsjukdom och behandlats med cytostatika.

Vilka regler finns kring att kunna bli aktuell för offentligt finansierad fertilitetsbehandling?

Det kan förekomma mindre regionala skillnader (tex i BMI-gränser), men de huvudsakliga reglerna ser ut såhär:

För heterosexuella och samkönade par gäller följande regler:

  • Paret får inte ha gemensamma barn sedan tidigare.
  • Paret måste vara folkbokförda på samma adress vid tiden för första mottagningsbesöket.
  • Båda i paret måste ha fyllt minst 25 år innan behandling påbörjas.
  • Behandlingen måste påbörjas innan den som ska bära graviditeten fyllt 40 år och innan den som inte ska bära graviditeten fyllt 56 år.
  • Den som ska vara gravid får inte ha ett BMI som överstiger 35. Vid BMI 31-34 krävs ofta viktminskning.
  • Ingen i paret får vara frivilligt steriliserad. (Transpersoner som tvingats till sterilisering är undantagna.)
  • Vid IVF: Upp till 3 äggplock med tillhörande embryoåterföringar finansieras offentligt. Därefter bekostas behandlingen själv.
  • Är paret gifta gäller sk föräldraskapspresumtion, dvs den som inte burit barnet räknas automatiskt som barnets förälder. Sedan januari 2022 gäller detta oavsett om paret är olikkönat eller samkönat. Det gäller även vid behandling utomlands, såvida en icke-anonym donator har använts.
  • Ogifta par måste bekräfta föräldraskapet hos den icke-bärande föräldern via familjerätten i kommunen där de bor. Detta gäller även gifta par om en helt anonym donator använts eller om man gjort heminsemination.

För ensamstående kvinnor gäller följande regler:

  • Kvinnan får inte ha genetiska barn sedan tidigare.
  • Hon får ej vara gift, registrerad sambo eller i ett samboförhållande under minst ett år innan remiss kommer in till fertilitetsklinik.
  • Samma ålders- och BMI-gränser som för parbehandling.

För alla gäller även att det inte får finnas något uppenbart medicinskt, psykologiskt eller socialt hinder för graviditet och föräldraskap. Exakt vad detta utgörs av finns inte definierat, utan avgörs av kliniken från fall till fall.

Män med barnönskan som är ensamstående eller i samkönade relationer, har i nuläget ingen möjlighet att få hjälp inom varken offentligt eller privat finansierad sjukvård i Sverige.

Är det tillåtet med dubbeldonation/embryodonation i Sverige?

Det är sedan en lagändring 2019 möjligt att genomgå assisterad befruktning med:

  • Embryodonation, dvs befruktade embryon som finn kvar i frysen efter tidigare behandlingar doneras till annan mottagare, samt
  • Dubbeldonation, dvs både ägg och spermier kommer från donatorer.

Samma regler som för att ta emot enbart donerade ägg eller donerade spermier gäller.

I ett samkönat par, kan den icke-bärande kvinnan donera sina ägg till kvinnan som ska bära graviditeten?

Det är den enskilda vårdgivaren som avgör om en sådan typ av behandling ska erbjudas och hur finansieringen i så fall ska se ut, och i vilka situationer det kan anses motiverat.

Var och hur söker man vård för ofrivillig barnlöshet?

Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik på ett sjukhus för att få en barnlöshetsutredning eller behandling. Det går också bra att söka hjälp på en vårdcentral, där en läkare kan remittera vidare till lämplig specialist.

Enligt patientlagen kan du söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som de som hör till den regionen. Resor får du betala själv.

Hur lång tid tar det att få hjälp?

Hur snabbt man kan få vård beror på flera olika faktorer. Dels handlar det om hur snabbt man förstår att man kanske behöver hjälp med att få till en graviditet, dels handlar det om regler avseende vilka som kan bli aktuella för behandling, dels handlar det om tillgången till donerade ägg och spermier (i de fall där detta behövs), och slutligen handlar det om tillgängligheten på läkartider/behandlingstider.

Hur ser tillgången ut på donerade könsceller och läkartider?

Det är brist på donerade könsceller, både vad gäller ägg och spermier, vilket gör att det förekommer bitvis mycket långa väntetider. Väntetiderna skiljer sig regionalt och kan variera mellan 3 månader upp till 4 år. Väntetiderna har ökat sedan det blev tillåtet för ensamstående kvinnor att genomgå assisterad befruktning, då donations- och behandlingstiderna ökade inte med samma takt som patientinflödet.

Man har rätt till att söka sig till vårdgivare i annan region om den egna vårdgivaren inte kan uppfylla vårdgarantin (vård inom 90 dagar). Tyvärr är köerna utbredda i många regioner.

Privata kliniker har generellt inte lika stort problem med köer, men där får man stå för behandlingskostnaderna själv.

Vad är chanserna till en lyckad behandling?

Chanserna att lyckas varierar från situation till situation och beror framförallt på åldern på den som ska vara gravid och orsakerna till barnlösheten.

I Sverige rapporterar alla fertilitetskliniker sina resultat till ett kvalitetsregister, Q-IVF, som årligen rapporterar statistik på hur många av behandlingarna som lyckas. Ur den senaste rapporten framkommer att chansen för att ett IVF-försök (äggplock plus alla embryoåterföringar från det plocket) leder till förlossning är ca 25-35 %.