Läkaren: När räknas jag som infertil? Och när bör jag söka hjälp?

Kanske har du en närstående som genomgår fertilitetsbehandling? Eller också står du kanske själv inför att börja – men har du fått förklarat, vad “infertilitet” egentligen är?

Skrevet af:

Kristina Mattsson

14. februar - 2022


Fertilitetsproblem är ett av de allra vanligaste kroniska tillstånden hos vuxna under 45 år i Sverige. Här har vi låtit läkaren Kristina Mattsson försöka göra oss lite klokare på infertilitet.

Ofrivillig barnlöshet

Ibland blir det ingen graviditet när man försöker befrukta ett ägg med spermier. Det brukar kallas för ofrivillig barnlöshet när man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år utan att lyckas. Barnlöshet kan såklart bero på att förutsättningarna inte finns, tex för att det saknas ägg eller spermier. Du kanske är ensamstående, lever i ett samkönat förhållande eller i ett förhållande där den andra inte vill ha barn.

Om skribenten

Kristina Mattsson. Läkare, PhD. ST-läkare
inom Obstetrik och Gynekologi, Kvinnokliniken,
Skånes Universitetssjukhus, Lund. Forskare med
särskilt intresse för kronisk sjukdom och infertilitet
hos kvinnor, samt hälsoeffekter av
graviditetskomplikationer.

Man ska komma ihåg att infertilitet inte är detsamma som sterilitet. Infertil behöver inte betyda att man aldrig kan få barn. Några begrepp som kan vara bra att känna till är:

  • Subfertilitet: Någon form av nedsatt fertilitet, med längre tid till befruktning, generellt efter 6 månader av försök att få till en graviditet.
  • Infertilitet: Definitionsmässigt är att ha försökt få till en befruktning i över ett år på regelbunden basis utan att ha lyckats.
  • Sterilitet: Innebär att förutsättningarna för att få barn (utan hjälp) är helt borta, som tex vid vissa medfödda tillstånd eller efter steriliseringsoperationer.

Hur vanligt är det?

Fertilitetsproblem är ett av de allra vanligaste kroniska tillstånden hos vuxna under 45 år och drabbar ca 15-25 % av alla par. Andelen par som behöver hjälp med att få barn, liksom barn födda efter assisterad befruktning, har ökat över åren. Det är säkert flera faktorer som har bidragit till den ökningen, men om man tittar på samhället i stort är den viktigaste förklaringen att vi är äldre när vi börjar skaffa barn.

Trots att det är så vanligt kan man känna sig ensam om man är drabbad, eftersom många inte pratar öppet om det. Erfarenhetsmässigt brukar man få höra om fler som är i samma situation, när man berättar om hur det är för en själv. Det kan vara bra att komma ihåg.

Vad beror infertilitet på?

Trots att det är så vanligt så vet man generellt väldigt lite vad som orsakar infertilitet. Man brukar säga att i ungefär en tredjedel av fallen beror det på kvinnliga faktorer, en tredjedel på manliga och den sista tredjedelen antingen på kombinerade faktorer eller att man inte hittar någon uppenbar orsak.

Vi känner till en handfull sjukdomar/tillstånd som riskerar att påverka fertiliteten negativt, som tex endometrios, PCOS (ett tillstånd med cystor på äggstockarna och påverkan på hormonbalansen som gör att man inte har ägglossning lika ofta), påverkan på äggledarna efter tex sexuellt överförbara infektioner, eller stora muskelknutor i livmodern. Ålder, högt BMI och rökning är också faktorer som påverkar fertiliteten negativt. Man har däremot inte övertygande kunnat visa att stress har en negativ inverkan, vilket är en vanlig missuppfattning.

Manliga faktorer kan vara att spermierna är för få, rör sig för dåligt eller saknas helt. Det kan också finnas problem relaterade till ejakulation, såsom erektil dysfunktion. Tillstånd som är kopplade till nedsatt fertilitet hos män är tex obehandlade pungåderbråck, ej nedvandrade testiklar och sexuellt överförbara infektioner. Även hos män påverkar ålder, högt BMI och rökning fertiliteten negativt genom att minska halterna av manligt könshormon.

Ofta hittar man ingen orsak alls. Här finns flera hypoteser, som att det kan ha att göra med att att just de här äggcellerna och spermierna som man försöker få att befruktas, inte är en bra matchning.

Om jag redan har barn – kan jag vara säker på att det kommer gå att bli gravid igen?

Tyvärr är det inte en garanti att kunna få barn igen, även om det gått lätt första gången. Svårigheter att få till en graviditet efter att man redan varit gravid/fött barn, brukar kallas sekundär infertilitet, och är faktiskt den vanligaste formen av infertilitet. Vi vet väldigt lite om varför man drabbas av detta, och oftast kan man inte hitta en förklaring till varför det kan vara svårt att bli gravid igen.

När ska jag söka vård?

För heterosexuella par brukar man ge rekommendationen att söka hjälp om man inte har lyckats uppnå en graviditet efter att ha försökt aktivt i ett år. Där förutsättningarna helt saknas för att uppnå en graviditet gäller såklart inte detta, tex där ägg eller spermier saknas helt av medicinska eller sociala skäl.

Man bör söka vård tidigare om man vet att en graviditet kan vara svår att få till utan hjälp. Det kan till exempel vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

  • Du som vill bli gravid är över 35 år gammal.
  • Du som vill bli gravid har mens sällan eller inte alls.
  • Du som vill bli gravid har opererats i magen och det blev komplikationer.
  • Någon av er har haft en tumörsjukdom och behandlats med cytostatika.